Solen skiner in genom våra skira gardiner (om vi haft några, nu har vi inga så egentligen skiner solen in genom fönstrena), vi hör porten öppnas och slå igen...
Våra två små lintottar vaknar sakta till morgonljuset, klär sig och...
PLÖTSLIGT
tittar vi på klockan, bussen går om en minut, spriiiiiiiiing
på med skor, packa väskan, leta rätt på nyckeln, ut genom dörrn, lås, ut genom porten, spring till busshållplatsen, pust stön stånk
Lovisa: "men mamma det koooooommer ju ingen buss..."
Mamman: "nähä, men snart..."
något rött blänker till i ögonvrån, vad är detta?
Varsel om strejk
all busstrafik i sthlms län är inställd...
min första reaktion är att ringa fantasiAndy... "Hjälp mig, vi kommer inte till dagis, vad ska vi göra?" hur tänkte jag då? vad ska Andy göra från Stockholm? Haha!
Snälla Andy som ändå försöker hjälpa till och finna lösningar, snälla fina Andy...
När den första chocken lagt sig känner jag mest glädje, glädje över Sverige som får bussförare att strejka, glädje över alla andra dagar när jag får möjlighet att åka buss, glädje över cykeln som står på vår innergård, glädje över solen som gör det roligare att cykla, glädje över Julian som gärna sitter still i barnstolen på cykeln.
Högre lön till bussförare, större säkerhet till bussförare, mer makt åt folket!
tisdag, juli 01, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jamen hallå.....har du ingen radio, tv eller tidning på neetet?
Vad gjorde ni då da Tokfia?
alltså, jag vet inte om du missat det men jag har varit i Itaaaaaaalien den senaste tiden och där skiter det långsamt i att bussförare ska strejka i Svezia...
Vi skippade dagis, bad mormor hämta Lovisa (Amelia var redan med mormor), sedan studsade petit moi och Julius Ceasar upp på jonnen och trampade för glatta livet ut till Gamlamalmsjöstugan... 45 minuter tog det för oss att cykla ut men det var värt varenda en av de 45 minuterna fyllda av smärta!
Skicka en kommentar