Filippo! Nu har jag gjort det

En gång i tiden blev jag
uppmuntrad
föreslagen
pushad
ombedd
bönad
ordrad
att ta mig tid att se en film, inte vilken film som helst såklart (i sånt fall hade detta inlägg blivit rätt trist). Utan en film om en man...och hans frestelser, hans kamp att dem emotstå. "Ja ja, jag ska hyra den någon gång" var min tanke men dagarna gick och veckorna, månader passerade och blev till år utan att mina ögon fick känna på denna films sötma, sälta och bitterhet.
Men för några veckor sedan tog jag mig i kragen, insåg hur mycket jag värdesätter och tror på personen som föreslog filmen, fann den tillslut (efter mycket letande) på en sida som säljer begagnade filmer.
Den kom igår...mitt hjärta är taget i besittning, min själ i trans och min kropp är enig.
Kristi sista frestelse är, om icke en fröjd, så en underbart verklig, tänkvärd och förstummande historia/tanke/version.
Så tack Filippo, tack återigen, tack Martin Scorsese, tack Willem Dafoe (trots att jag har svårt för ditt skådespeleri tidvis), tack Harvey Keitel och tack Barbara Hershey, you´ve made my day, all of you!

Detta inlägg är bara avstampet, det är nu vi börjar vår diskussion, vänner! Jag ser fortfarande Jesus som en i mängden, men jag förstår fascinationen, jag beundrar budskapet han bar fram och jag önskar att alla hade lyssnat.