söndag, december 20, 2009
i'm lovin' it
jag visste inte att det skulle vara så men så är det. jag kan pussa på den lilla munnen, jag kan lyssna till hans andetag, jag kan känna ett litet sprattel från hans händer och jag kan se hans sömndruckna leende när han vaknar bredvid mig om morgonen.
han är så söt att jag får ont i magen.
Etiketter:
barn,
la familia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Just because you worth him!
Sötnos! Han har en present som väntar honom som tyvärr har blivit lite bortglömd... Efter jul ska han få den!
Det finns stunder i livet som man alltid har kvar.
Skicka en kommentar