söndag, november 02, 2008

EFIT (Ett Foto I Timmen) 13.29-18.29


13.29 far och dotter diskuterar gud



14.29 tanka i Docksta annars kanske du inte kommer fram



15.29 ansvarstagande student



16.29 sun setting over the pines



17.29 vi lyssnar på soundtrack Mamma mia!



18.29 middag inuti Gävle bro

EFIT (Ett Foto I Timmen) 08.29-12.29


08.29 hotellfrulle med DN



09.29 klädd för kylig promenad



10.29 så här ser trädgårdar ut i Norrland



11.29
lillebror och storasyster, Hovrätten i Umeå



12.29 ADJÖ LILLEBROR, vi se till jul!

lördag, november 01, 2008

EFIT (Ett Foto I Timmen) 17.29-21.29


17.29 United-Hull



18.29 in front of the cinema



19.29 his name is Bond, James Bond



20.29 Stadskyrkan by night



21.29 Lördagskvällens bästa: Svensson, Svensson

EFIT (Ett Foto I Timmen) 12.29-16.29


12.29 hem för en natt, fängelset som ligger Öst på stan



13.29 lillebrors mat



14.29 fader abraham



15.29 lillebror framför universitetet



16.29 middag på O´Learys, Umeå

EFIT (Ett Foto I Timmen) 08.29-11.29


08.29 music playing in the automobil



09.29 Heresneezedduck



10.29 fader Abraham, Höga kusten-bron



11.29 Eagleshieldbay

EFIT (Ett Foto I Timmen) 03.29-07.29


03.29 putting the kettle on, coffee...


04.29 arrivederci Sthlm!



05.29 energipåfyllning



06.29 frulle, kaffe i pipmugg (pga spillrisken)



07.29 Ljusnan, det är sanning, det är Ljusnan

Ånger?

Status:
i bil, roadtrip, mot Ume å, passerat glada Hudik, fader abraham är med, samtalsämnet är ÅNGER...

Ångermanland, Ångersjön, Enånger, Njutånger, inte kan de väl allihop syfta på 50- och 60-talisternas favorit feeling? Nej, jag tänker att det kommer ur ånga medan fader abraham klurar på om det inte kan ha något med betesmarker att göra...

någon som vet? Om det skulle vara så att Ånger- kommer ur ånger så förstår jag med ens det norrländska tungsinnet något bättre...

fredag, oktober 31, 2008

dagens mat #11


bröd från Gotland
varmrökt lax
tsatsiki
potatissallad med spenat

tisdag, oktober 28, 2008

eskilstuna, here we come!





roadtrip...
egentligen är min bästa roadtrip-polare my woman C men tyvärr bor hon i fel ände för sådana lekar.

Men idag fick jag nöjet att roadtrippa med en gäng sköna lirare, mina klasskamrater. Efter försenade tåg m m tog fröken löken fram sitt ess i rockärmen och kungjorde att vi alla kunde få ynnesten att åka i hennes bil. Man taskar som vi brukar säga...

dagens outfit #35

linne från Indiska
omlottklänning från Me&I
svart kjol från Indiska
leggings från Lindex
ballerinastrumpor från Lindex
halsbandet är från en flygplats i Italien (födelsedagspresent från Lovisa)


måndag, oktober 27, 2008

Viktiga frågor om livet för Lovisa, fem år

Lovisa tycker inte att vi samtalar tillräckligti fantasifamiljen. Fantasiflickan är beredd att hålla med. Idag tyckte Lovisa att det var dags för fantasimamman att diskutera kring varför Sverige itne krigar, vem som uppfann cykeln, när höst blir vinter och hur man gör mjöl. Fantasimamman gav sig genast in i diskussionen med glatt rosiga kinder, Lovisa var hack i häl. Det kommer så härliga lillgamla svar ur femåringar som har lyssnat på vuxna i fem år men ännu inte har gett upp sin egen tanke. Till exempel tänkte Lovisa att eftersom det inte finns så många människor som hindrar andra människor i Sverige så blir det inte krig. De få som har gevär och hindrar andra de bor vid slottet och vaktar så att kungen inte smiter funderade hon vidare.
Lovely thinking little lady!

lördag, oktober 25, 2008

dagens outfit#33

I brist på inspiration till NYA outfit bilder kommer här en härligt nostalgisk bild från något som känns som en svunnen tid. Vi snackar Skillöt, vi snackar bebis, vi snackar bärsjal, midsommar, ängsblommor...
svart top från Indiska
brun klänning från H&M
vita haremsbyxor från Turkiet (gåva från mor)
ringsjalen är en omsydd hoppediz
fötterna som stucker ut ur sjalen tillhör Julian
skorna är skinntossor från Bobux

torsdag, oktober 23, 2008

Klaaaaaaaaaaaaaaaaaar!

Japp, jag är en jäkel när det väl gäller...
Jag bestämde mig helt sonika för att det inte ligger mig till gagn att ha den där tentan hängande över min axel hela helgen utan skrev helt enkelt klart den under kvällen. För att jag inte ska kunna ändra mig och vilja lägga till något (typ en bok eller två) så har jag redan skickat den via email till den examinerande läraren. Imorgon ska jag lämna in papperskopian på Campus. Hurra för mig, det första riktigt mogna beslutet jag tagit och genomfört i hela mitt liv! ;-)
Grattis fantasiflickan, må den antireligiösa guden le mot dig hela helgen och behandla dig som den drottning du känner dig som!

jag ägnar mig för tillfället åt helt fel saker...

men jag har ett gäng argument:

"det är ingen idé att jag börjar eftersom jag inte har mer än tre timmar på mig"

"jag har sådan idétorka"

"kvällar är egentligen den tid på dygnet då jag jobbar som mest effektivt"

"hänger sig datorn inte så fort jag slår på Word?"


Om jag inser att alltsammans är självbedrägeri? givetvis... Men jag tar mig liksom inte ur träsket...

en antireligiös gud

för en sekund där började jag tvivla... tvivla på mina egna tvivel.
*konstpaus*
Som tur var tog jag mig i kragen, fann min sans och tvivlar inte längre på att mina tvivel är helt legitima. Som ateist fick jag för en kort tid sedan frågorna Men vad är då meningen? Varför reproducerar vi oss mot bättre vetande? Varför beter vi oss civiliserat om det inte finns någon/något högre som vill det? Jag förstår frågorna och jag hade mycket svårt att besvara dem, det hela slutade med att jag kunde gå med på att det finns typ något, gud. Jag inser nu vad jag egentligen menar. Med tanke på det absurda i att vi bara finns utan mening måste jag hålla med om att det borde finnas en högre mening med att vi lever. Sedan tar likheterna med de religiösa grupperingarna slut. Konceptet gud är för mig lika främmande som konceptet Matrix (att vi lever i dataprogram) som konceptet jorden=ett gigantiskt experiment i ett laboratorium (läs Liftarens guide till galaxen). Jag är alltså med på att det rimligen borde finnas något större än jag och min planet, men att detta skulle vara någon gud (som dessutom enligt utsagor skulle vara man) är jag inte alls med på, lika lite som jag tror att vi lever i ett dataprogram. Kanske är vi alla Truman (Truman show) där allt bortom rymden egentligen är en kuliss? För mig ter sig möjligheten inte mer främmande än gud med skägg, änglar och profeter. Jag är inte med på gud som något gott som vi ska följa, jag är med på att vi gör gott utifrån oss själva. För om nu gud finns, vem har sagt att hon är god?