Vi skulle vara så där härligt spontana och bara dra!
Inte för att någon hade saknat oss, eller för att vi skulle ha missat något viktigt, eller att vi inte hade blöjor med oss men ändå. Vi kände oss så "helcrazy"! På väg från Stockholm (där Andreas för övrigt hade sprungit Bellmansstafetten. 5, fem, five, funf förbenade kilometer sprang han den galningen! Are you impressed? I´m impressed som tusan.) undrar Andreas om vi inte ska dra iväg på kryssning... Dra iväg på kryssning?! Jaa, varför inte? Okej, kör i vind, vi drar då. En lätt middag på en välkänd vägkrog, en helomvändning med bilen, Andreas ringer vikingline som inte har en enda plats kvar på sin enda båt. Andreas ringer Silja, en hytt kvar! Japp, den tar vi...inte...
2600 riksdaler för en sketen 23-timmars kryssning! Nej, vår spontanitet har en gräns, den heter 2600 kronors-gränsen och är INTE överskridsbar. Vår frihetskänsla a´la "vi-gör-minsann-en-massa-roliga-saker-trots-att-vi-har-tre-småbarn" fick sig en törn men är på bättringsväg låter plåsterhuset hälsa. Snart är vi fit for fight igen och vem vet, kanske vi står helt spontant, utan ens blöjor till barnen, utanför din dörr och stampar en vacker dag!
söndag, september 10, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
ja!! välj min dörr, välj min!!! eller min port-telefon... Svartlöga på fredag då?! Hoppas vädret håller i sig! vi hörs i veckan! Puss och Kram
Vad busiga ni är :-)
När spontaniteten viskar Dalaluft är jag redo! :)
Visst är det snopet att bli blåst på sin spontanitet? Jag skulle vara sån i våras och dra till Turkiet ensam med barnen och en vän. Så stupade vi på att Svea inte skulle hinna få sitt pass... Tråååkigt...
Trevlig valdag!
Skicka en kommentar