Jaa, inte bryr jag mig det minsta om vad som pryder sköldar och riksvapen m m, allt som är påhittat EFTER år noll är modernt i mina ögon och som vi alla vet är modernt lika med mode och den som ägnar en blick åt ett riksvapen ser väl att det inte är tal om något mode...direkt...alltså är sådant i mina ögon lögn.
Vad jag ska skriva av mig nu är av betydligt med störande karaktär. Jag pratar om sådant som händer mig flera gånger om dagen och är irriterande första gången och jag hoppas att det inte händer mig under min resa i Italien.
Scenario 1
Jag är på jakt efter ny handsfree/hörlurar till min Samsung mobiltelefon och finner min väg till inte mindre än fyra, FYRA mobiltelefonhandlare, inte för att produktplacera men detta är knappast någon positiv bild av dem: Aircall, The phonehouse, Telenor och Telia. För det första kan inte en enda av dem hjälpa mig med vad jag är ute efter men vad värre är att alla fyra butikerna vid denna tidpunkt sköts av yngre herrar, ca ålder 23 år och sms:ar, snackar om annat med andra än mig, är påtagligt ohjälpsamma och disträa. Jag kommer till dem i form av kund och vill ha en expedit eller åtminstone en försäljare.
Scenario 2
Jag vill äta kokta ägg och har i många år nu varit en fena på att få dem lättskalade och sedan skalat dem riktigt släta och fina. Något har förändrats. För ca en vecka sedan lämnade min magiska förmåga mig och har inte visat sig med ens en liten skymt. Så vad som stör mig är att skära sönder fingertopparna, vara tvungen att äta halva ägg som dessutom är massakerade och själva känslan av misslyckande.
Scenario 3
Att inte nå fram är något som stör mig väldigt just nu och jag blir påmind om det säkert hundra gånger på en dag. En viss dam i la familia har gett sig till med den underbara sinnesstämningen s u r h e t och den visar hon upp vid varje tillfälle. Nej, inte varje tillfälle då tillfälle ges utan varje tillfälle som finns antingen det ges eller inte. Jag har försökt att låta henne vara, jag har försökt att vara likadan tillbaka, jag har försökt förklara skillnad mellan att vara sur/att vara ledsen/att vara arg, jag har t o m gått så långt att jag har berättat att "folk" tycker det är trist att vara med henne när hon är så. vad jag än säger möts jag av en mur av sura miner som ofta ackompanjeras av högljudda vrål, "jag ska RYMMA!", "GAAAAAH!" m m.
söndag, juni 15, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar