Följande scenario utspelas på väg till Dalparken imorse 08.52:
När gångvägen börjar informerar alla barn fantasiflickan om att de VET var parken är, de hittar nu. L och A sprintar i förväg medan Julian troget knatar vid sin mors sida. Efter första svängen börjar de tre ungarna skruva på sig och fråga sig själva var parken egentligen ÄR någonstans. Lovisa och Amelia känner ändock på sig att visst finns den här i närheten, den dyker upp snart på höger sida. Julian är inte riktigt lika säker utan börjar ropa.
"Leeekpacken, eeeeee du?, leeeekpacken eeeeee du?"
Julian vänder sig till sin mor.
"Näää, lekpacken botta nu."
"Jaha, hur tänker du då? Menar du att den har försvunnit?" frågar fantasiflickan förståndigt.
Julian nickar.
"Dom pockat unnan den!" säger han sedan och skakar på huvudet åt dom knäppskallarna som plockar ihop lekparker och stuvar iväg den.
Vi hittade Dalparken strax efteråt och den såg ut att ha stått där i flera år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vad härligt med rännstensungar som vallas i parken! Vilket trevligt sätt att lära sig när man kan gå själv och när man måste gå bredvid. Att lära sig läsa landskapet - i det här fallet stadsgeografi. Och att med empirisk kraft så småningom veta var Dalparken ligger.
Framåt!
Imorse när jag gick min morgonrunda vid 6-tid runt kanalen såg jag en liten herre i fönsternischen som stod och tittade ut. Jag sprang dit förståss och han såg väldigt förvånad ut när han såg mig och sa: Vaar eee din biil mormor?
:heart:
När kommer ni? Och när blir festen? Före midsommar? Vi drar nog runt den artonde. :)
Puss!
ni drar vart? Öland?
Vi drar också den 18:e till Italien...
Men fasen om man itne ska hinna styra upp en ferre innan Italien...
Öland yes, the place to be. Very happening och så vidare. Inte lika fint som Itaaaaalien måhända, men snudd på! ;)
Ferre låter toppen! Jag ser fram emot det alldeles väldeligt. Puss!
Skicka en kommentar