söndag, juli 19, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
en familj, sex individer, minst sex olika viljor. somliga dagar ser vi sex olika filmer på rad. andra dagar gör vi utflykter med picknick och husvagn. somliga kvällar står dörren på vid gavel till midnatt. andra dagar stupar sista kvinna innan halvåttahosmig är slut. älskart.
2 kommentarer:
Yes! Hennes första fraktur! Jag hoppas att ni firar det ordenligt! Jag säger inte yes för att hon har gjort illa sig. Absolut inte. Jag tycker jättesynd om lilla Mela och hoppas hon inte har alldeles för ont. Men hon är numera tuffast av alla barn med sitt gips. Och det är inte dåligt det. Själv har jag brutit vartenda ben man kan tänka sig, personalen på akuten hälsade med namn på mig o min pappa när jag var liten. Men ack! Det som inte dödar härdar! Heja Mela! Nu hoppas vi bara att hon tycker att gipset är lite häftigt i alla fall större delen av tiden hon ska ha det.
Men ändå, stackars liten. Är dock helt övertygad om att hon är en riktig tuffing!
Stor "heja-på" kram från Bästkusten!
Än så länge klarar hon det hela utan för mycket gnäll. De gånger hon gnäller är när hon behöver hjälp med något...då gapar hon förtvivlat på mamma eller Lovisa som får lyfta ner henne, knäppa jackan, öppna dörrar, ta på skor, skära mat...
Jag håller helt med dig, många luftvägsinfektioner och flera benbrott åt folket! Då kanske vi inte skulle vara så gnälliga...
Skicka en kommentar