Jag vet inte om någon hörde Ramon Lovegod i hans sommarprateri men jag lyssnade på mobilen igår iaf. Jag håller med om allt...nästan...och naturligtvis ska jag nu fokusera på det som störde mig.
Någon gång i mitten av programmet pratade Raymond om en liknelse.
tänk dig att alla människor föds med varsin jordplätt och lika många frön och att man sedan ska förvalta detta bäst man kan. Alla har varsin jordplätt och lika många frön men jorden kan vara sämre eller bättre och fröna kan vara sämre eller bättre, man har alltså inte exakt samma förutsättningar. Man ska då skapa sin egen lycka, vara sin egen lyckas smed. Några brukar jorden väl (trots motgångar eller medgångar), sår sina frön och får sin skörd, andra gnäller om att grannens jordplätt är större och låter sina frön torka bort. Så långt är jag med.
sedan säger Raymond att några lyckas så bra att de tjänar på sin skörd och kan köpa sig fler jordplättar, där brast det för mig.
I denna underbara liknelse där jordplättarna och fröna är våra liv kunde man plötsligt köpa sig mer liv...Vilka är de som säljer sina jordplättar? jo, de är de som misslyckats med sin skörd och där vill vi inthamna, där vi exploaterar dem som har det sämre. Vi vill istället vara såna som hjälper grannen med dess skörd när vi lyckats med vår!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja, sån vill man absolut vara. Samarbete är en överlevnadsfaktor!
Skicka en kommentar