matlista

jag behöver en matlista. igår var botten nådd när det gäller vår kulinaritet så jag behöver en matlista. det ska vara ENKLA recept, lite fett, lite salt och lite kött (eftersom dessa tre saker får mig att kräkas). hittills finns
*en linssoppa
*fiskpaket med ris
*spaghetti och köttfärssås
*pasta med morotssås
på listan men jag behöver åtminstone 15-20 recept skulle jag tippa.

är det någon som känner sig manad att langa fram recept? och Lisa, det räcker inte med "pasta, pesto och en j-a massa parmesan", för salt och för fett...

du och jag, är miraklet här

Fotograf är Axel Hofmann, 10 år och fotot är lånat från www.dileva.nu

jag upplevde Thomas Di Leva i lördags, live in theatre. mer kärlek, färg och tankar till folket, vi behöver det. det är skönt, förlösande och nödvändigt att vara cynisk emellanåt men det är livsviktigt att kärleksvråla med okända människor i en upplyst konserthall. mest av allt dröjer sig Di Levas skratt kvar, om jag blundar kan jag höra skrattet. det är inte klingande, det är inte hjärtligt, det är inte vilt eller frustande. det är lyckligt, genuint och galet/verkligt.

den tunga frågan lyder dock, har han läst Katie Byron eller inte? och heter hon Katie Byron eller Byron Katie?

fotot är lånat från www.dileva.nu och fotografen står ju

dagens outfit #71

klänningen är secondhand
strumpbyxor från Kappahl
scarfen är secondhand

Dalarna- the pics

Lyx i kvadrat

Det är lyx att åka på roadtrip med familjen. Det är lyx att få äta hotellfrukost. Det är lyx att få packa ett par väskor och lämna ett kaos.

I helgen lever jag lyxliv.

okej, jag var där...var var ni?

morsan på balkongen

en typ fullsatt Glob (eller böld)

Snälla, snälla, snälla... (vi gillar)

Alcazar (vi gillar mindre)

Sarah Dawn Finest (vi gillar väldigt mycket)

och vinnaren är...
Malena, Sveriges fena!

GULDREGN!



Okej, det är skitkassa bilder men det är vad jag har...
och jag var där, VAR VAR NIIIIII?

I summon you!

Alla vi som vet anledningen till att välja Purple rain när man vunnit danstävlingen på discot med den senaste kärleken.
Alla vi som legat i våra rum som naturligtvis var iklädda Beverly Hills-, Johnny Depp- och Kurt Cobain-posters och gråtit litervis till detta efter att hjärtat åter igen krossats.
Alla vi som valde en karaktär ur Beverly Hills och klippte luggen, köpte sprayet och var den karaktären under praktiskt taget hela mellanstadiet.
Alla vi som önskade, åh önskade att vi fick snowjoggings men hade föräldrar som tyckte annat.
Alla vi som stod på ett lekhustak och lirade the crap ur lekisfröknarna som Roxette utan att på något sätt kunna de engelska orden.

I summon you, let us have a reunion, let us remember the golden days over a cup of something!

dagens outfit #70

leggings från Indiska
långskjorta från MQ
scarves från Cubus

språkvecka

ingen bestämmer över språket, alla bestämmer över språket

ska vi ha regler? enligt Fredrik Lindström är svenskan ett av de språk som utvecklas minst. Enligt Lindström skulle detta kunna bero på att vi är för skriftspråksbundna och hur många språkpoliser är vi inte i vårt land?

meningen med språket är att göra sig förstådd, det enda felet man kan göra är att misslyckas i att göra sig förstådd. Enligt Lindström.

jag håller nog med, kanske till en viss punkt men ganska långt i alla fall. Om det inte fanns några regler skulle nog språket bli för stort, för abstrakt för oss att greppa. För mycket av det goda bllir aldrig bra, men visst vill vi väl förnya, förändra och förbättra vårt språk? Alla andra språk lyckas, till exempel är det inte ovanligt att man läser "can´t" istället för "can not" inom engelskan, vilket naturligtvis från början är talspråk. Men att vi på svenska skulle skriva "kante" istället för "kan inte" finns ju inte på världs(eller sverige)kartan.

eller vad vet jag?

dagens outfit #69

guuuud vad jag faller för grupptryck...

jeans från Lindex
blus från NoaNoa
koftan är secondhand
halsbandet är hemmagjort

visst är det lite trubadur över denna DO, jag borde burit en gitarr i knät också...

vår nya pump!

här
kommer vi hänga
och leka
och vara
och fixa
och leva

så om ni känner för att träffas en stund är ni välkomna till vårt andra hem, Tom Tits Experiment.

är intelligenta män en bristvara?

ser braveheart
jag citerar:
"Jag kan slåss."
"Jag vet. Jag vet att du kan slåss. Men det är förnuftet som gör oss till män."

Jag frågar mig... Är det inte väldigt få män ute i världen om man ska tro dessa ord? Jag menar om man jämför med hur många barn som föds med könsdelar som vittnar om att de en dag ska bli män.

Vilken dimension?

Actually, häromdagen förärades jag nöjet att skaka hand med, lyssna till, insupa och framåt natten även krama professor Morteza Abyaneh adjö. Det händer inte ofta att jag blir tyst, tillbakadragen eller betraktande, inte ofta på min ära. Men denna man fick faktiskt fantasiflicka att betraktande luta sig tillbaka i sin mycket bekväma fotölj och l y s s n a... fantastic!

En av de begrepp som fastnade hos mig var logiken i fler dimensioner. Okej, okej, jag vet, jag är inbiten ateist och tror på sådant som kan bevisas mig. But actually, I think I´ve had a change of heart. Jag är den första att erkänna att man inte sitter på sanningen, eller den andra efter professor Morteza Abayneh som faktiskt även han anser sig vara en lärande människa.

Jag ska inte inbilla mig att jag kan ge en rättvis bild av herr Abayneh teori utan jag vägleder er hellre till herr Abaynehs lecture on youtube. Men jag kan ju faktiskt få ge min bild av det hela, teorin går ut på att en dimension inte kan finnas utan en "större" dimension. En en-dimensionell värld kan inte finnas utan en två-dimensionell värld och en två-dimensionell värld kan inte finnas utan en tre-dimensionell värld. Jag lever i en tre-dimensionell värld men eftersom de andra världarna är beroende av en yttre dimension borde det logiskt vara så att en fjärde dimension måste finnas för att den tredje dimensionen ska kunna finnas.

Vad? Vad säger ni om det? Och för tusan, se och lyssna till professor Morteza Abaynehs föreläsning!

dagens outfit #68

klänning från Hwila
leggings från Indiska
ljust ljust rosa tröja från Indiska
halsband från Indiska

det tog mig tio minuter av vånda

innan jag faktiskt gjorde en sån självklar sak.

Idag blev det Burger King till lunch och jag köpte lökringar, ja faktiskt jag köpte lökringar. Sex stycken får man i en påse och en smakade jag och upptäckte att jag verkligen inte tycker om lökringar. Men allvarligt så sitter jag där med en nästan full påse lökringar och tänker slänga dem. Hur fel är inte det? Åt helskotta fel! Men ändå tar det mig t i o minuter av funderande, tänkande, prognosande innan jag vågar säga:
"Ursäkta mig, gillar du lökringar? Jag köpte nämligen en påse men kom fram till att jag absolut inte gillar dem. Om du vill ha dem så får du dem gärna."
till närmaste bordsgranne. Överrumplad men väldigt glad svarar han:
"Jaaaa, gärna om du inte vill ha dem alltså!"

Varför varför varför ska det vara så svårt att göra något så självklart, något som gör andra glada, något som alla (utom Burger King) tjänar på? Jag hade med i beräkningen att han skulle titta på mig som om jag vore dumihuvet, jag kalkylerade med att det kunde hända.

Men jag gjorde det ändå! *klappar mig själv på axeln*