tisdag, juni 17, 2008

Önskelista...

Kanske var det förra året som var sista året med önskelista...eller så var det året innan det...
eller kanske året innan DET.
Hur som helst är det inte någon som kan stoppa mig från att önska mig
något när jag fyller år (vilket jag gör den 26/6).
Här är min önskelista
(och ANDY! känn ingen press, du måste inte fixa allt som finns med på listan) :

* en kobratelefon (dess egentliga namn är Ericofon)


annonsen på blocket



* Scrubs-dvd, det finns två kvar på marknaden
som jag ännu inte har, säsong 3 och säsong 5


* ännu är inte the moomin-stack fyllt så muggar
från Arabia med muminmotiv är fortfarande
hett här på Western Canalstreet. Här kommer
bilder på några jag inte har:




* murgröna, helst småbladig för inomhusbruk


* vita krukor i olika storlekar och olika former




* musikaler på dvd är som vanligt ett vinnande
kort i sådana här sammanhang.
Bl a önskar jag mig dessa:


* ljuslyktor som kan hängas
gärna i Indiska style som dessa


* en skalkniv med fodral för utflykter

* böcker, inte vilka som helst utan böcker av
nobelpristagare, förslagsvis i litteratur...
Pocket är formatet som gäller i år, it´s a gogo
till skillnad från inbundet som är definitivt
NOGO!
Några förslag på författare:
Doris Lessing
Orhan Pamuk
Harold Pinter
Elfriede Jelinek
J M Coetzee
Imre Kertész
V S Naipaul
Gao Xingjian

Det är inte mycket som får mig på så bra humör som...

Mia och Klara

Ni som inte sett dem än: Ni missar Sveriges i särklass roligaste komikerpar, inte ens Magnus Betnér och Mikael Tornving i en duell i Parlamentet kan göra anspråk på titeln.

Men jag eftersöker en hemsida, en Mia&Klara-blogg...det finns ledigt på blogspot...
Jag skulle så gärna vilja träffa dem lite mer, lära känna dem lite bättre, se vad internet skulle kunna göra för deras komik.

Rolle och Josefin
Foto: SVT

MER MIA & KLARA TILL FOLKET!

söndag, juni 15, 2008

Nya nationalsymboler?

Jaa, inte bryr jag mig det minsta om vad som pryder sköldar och riksvapen m m, allt som är påhittat EFTER år noll är modernt i mina ögon och som vi alla vet är modernt lika med mode och den som ägnar en blick åt ett riksvapen ser väl att det inte är tal om något mode...direkt...alltså är sådant i mina ögon lögn.

Vad jag ska skriva av mig nu är av betydligt med störande karaktär. Jag pratar om sådant som händer mig flera gånger om dagen och är irriterande första gången och jag hoppas att det inte händer mig under min resa i Italien.

Scenario 1
Jag är på jakt efter ny handsfree/hörlurar till min Samsung mobiltelefon och finner min väg till inte mindre än fyra, FYRA mobiltelefonhandlare, inte för att produktplacera men detta är knappast någon positiv bild av dem: Aircall, The phonehouse, Telenor och Telia. För det första kan inte en enda av dem hjälpa mig med vad jag är ute efter men vad värre är att alla fyra butikerna vid denna tidpunkt sköts av yngre herrar, ca ålder 23 år och sms:ar, snackar om annat med andra än mig, är påtagligt ohjälpsamma och disträa. Jag kommer till dem i form av kund och vill ha en expedit eller åtminstone en försäljare.

Scenario 2
Jag vill äta kokta ägg och har i många år nu varit en fena på att få dem lättskalade och sedan skalat dem riktigt släta och fina. Något har förändrats. För ca en vecka sedan lämnade min magiska förmåga mig och har inte visat sig med ens en liten skymt. Så vad som stör mig är att skära sönder fingertopparna, vara tvungen att äta halva ägg som dessutom är massakerade och själva känslan av misslyckande.

Scenario 3
Att inte nå fram är något som stör mig väldigt just nu och jag blir påmind om det säkert hundra gånger på en dag. En viss dam i la familia har gett sig till med den underbara sinnesstämningen s u r h e t och den visar hon upp vid varje tillfälle. Nej, inte varje tillfälle då tillfälle ges utan varje tillfälle som finns antingen det ges eller inte. Jag har försökt att låta henne vara, jag har försökt att vara likadan tillbaka, jag har försökt förklara skillnad mellan att vara sur/att vara ledsen/att vara arg, jag har t o m gått så långt att jag har berättat att "folk" tycker det är trist att vara med henne när hon är så. vad jag än säger möts jag av en mur av sura miner som ofta ackompanjeras av högljudda vrål, "jag ska RYMMA!", "GAAAAAH!" m m.

måndag, juni 09, 2008

Slopa Läroplanen för förskolan

Underlag:
Min egen familjs situation, den förskola där våra barn går, de förskolor jag hittills besökt, åsikter från tidigare förskolepersonal och även aktivt arbetande förskolepersonal. Alltså kan inte detta sägas vara National Encyklopedin-fakta men försök att inte köra över min (och Karins) idé med triviala argument som "det där är ju ER situation, EN situation", jag är övertygad om att det är mer än så. Läs även: Ny lag-förskolor

Idén om att slopa Läroplanen för förskolan grundar sig i att jag inte tror att förskolorna sköter sitt jobb. Det räcker med en lätt blickgenomgång av LPFÖ 98 för att se att många förskolor inte sköter sitt uppdrag och den där mina två äldre barn går just nu är en av dem.
"Förskolan vilar på demokratins grund"- på vår förskola tillämpas kanske den värsta formen av barndemokrati, den där det enskilda barnet skall bestämma över sig själv, vilket fungerar till viss del och självklar till viss del. Men för att lära sig demokrati och demokratins väg behöver barn på förskola få rösta som grupp, bestämma som grupp och se rättvisan i demokratin. På vår förskola har det hänt vid flera tillfällen att ett barn får bestämma vad alla i gruppen skall göra vilket inte alls visar en demokrati.
"Alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande"
"Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling"
"Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågar och intressen utan begränsingar utifrån stereotypa könsroller"
"Arbetslaget skall ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan"-
Var ska jag börja? Hur ska barnen på förskolan kunna känna solidaritet med svagare och mer utsatta när de inte ens kommer i kontakt med dem? När vår äldsta dotter skulle börja på vår nuvarande förskola, 3½ år gammal började förskolan med att "styra över" vilka hon skulle leka med, ganska stereotypt indelat med tre flickor födda samma år som vår dotter. Sedan den dagen har förskolan tydligt visat att det är just dessa individer som vår dotter ska leka med, efter 1½ år har de naturligtvis fått rätt. Nu leker hon nästan uteslutande med just denna tjejgrupp i 5-årsåldern. Ett annat konkret exempel på att förskolan har misslyckats är när det gäller cyklandet. Hemma är vår dotter mycket intresserad av att lära sig cykla utan stödhjul och träna balansen, jag har föreslagit många gånger att hon ska träna på förskolan eftersom det finns bra cykelgångar och bra cyklar, både balanscyklar och vanliga cyklar som är låga. Av någon anledning är hon plötsligt aldrig intresserad där enligt hennes "ansvarsfröken" och av någon anledning möts man varje dag av ca 10 barn i rasande tempo på dessa cyklar...alla alltid pojkar. Förskolan har från början visat för vår dotter att hon ska leka med vissa människor och naturligtvis också leka det de leker vilket inte inbegriper att cykla i rasande tempo.
"Varje barn skall ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna"- genom att förskolan så tydligt visar vår dotter var hon passar in så får hon inte på något sätt möjlighet till att bilda sig egna uppfattningar. Ett annat exempel (förutom det ovanstående som även passar in här) är att det har vandaliserats (lätt) på vår förskolas utegård, efter någon helg då och då kan det ligga cigarettfimpar, urdruckna flaskor, lite skräp och kanske vara lite trasigt någonstans. Jättetråkigt! Men hem kommer vår dotter och informerar om att det är ungdomar som gjort det sedan frågar hon oskuldsfullt: Hur ser ungdomar ut? På hennes förskola har personalen anklagat och beskyllt ungdomar som grupp för den lätta vandalismen utan att på något sätt förklara att det inte är alla ungdomar, att de egentligen inte ens vet om det ÄR ungdomar utan att de antar. Vår dotters uppfattning om ungdomar är därför att ungdomar inte kan vara snälla.
"Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande"
"Arbetslaget skall samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan
"Förskolans arbete skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen"-
för att vara ett stöd måste nog förskolan ha mer kunskap om barn och hur samhället håller på att utvecklas. På vår förskola har tid och åter tid lagts ner på "den pedagogiska verksamheten", ibland får man nästan uppfattningen att det är deras ENDA uppgift. Fostran, utveckling och växande har totalt tappats bort eller prioriterats bort verkar det som. Den "diskussion" som funnits ang regler och förhållningssätt har sträckt sig till att jag som förälder har sagt ifrån då ett litet barn upprepade gånger sa "Flytta på er tjockisar" till mig och vår dotter, en ur personalen kom sedan fram och berömde mig och tackade för att jag sa ifrån. Egentligen hade jag lust att förklara att de måste göra sitt jobb, JAG kan säga ifrån själv men det kan helt uppenbarligen inte vår dotter och då anser jag att det är personalens uppgift att visa ett shysst förhållningssätt. För att ett samarbete ska vara nära och förtroendefullt behöver man veta vem ska vända sig till och när. På vår förskola får vi dubbla signaler från rektorns håll och från pedagogernas håll. Dessutom är det så mycket personal så man får aldrig någon riktig kontakt. Saker som jag berättar för en ur personalen kan lika gärna vara glömd dagen efter istället för att ha blivit vidarebefordrad till resten av arbetslaget.
"Arbetslaget skall ansvara för att varje barn får sina behov respekterade"- jag har i flera månader påpekat och påvisat att vår dotter behöver få sova middag trots sin höga (?) ålder (5 år snart). Jag har tagit upp det på utvecklingssamtal, jag har pratat med flera ur personalen flera gånger och ändå sover vår dotter aldrig på förskolan. Det är inte förskolans uppgift att inte göra sig ovän med vår dotter om hon inte vill sova utan det är deras uppgift att respektera hennes behov vilket helt uppenbart är att sova middag. Kl 13.30 varje dag är vår dotter trött och hemma sover hon alltid middag, på förskoledagarna somnar hon senast 17.30 och vaknar efter någon timme för att ha hela kvällen förstörd.
"Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande"- det kan inte vara lätt för personalen på en förskola att vara tydlig när de kanske inte själva förstår innebörden, trots långa arbeten då LPFÖ har brutits ner och Utbildningsplanen har massakerats. På ett föräldramöte ställde jag frågan om hur personnalen skall ge barnen på förskolan trygghet, då trygghet var ett av förskolan ledord. INGEN, jag säger INGEN ur personalen kunde ge mig ett svar. För mig hade ett klockrent svar varit: "Barnen får sitta i vårt knä om de är ledsna" eller "Barnen har en ansvarsfröken som de alltid kan vända sig till om de vill prata om något speciellt" eller kanske "Barnen får alltid om de vill ta med sig gosedjur eller snuttefilt eller liknande in i lokalerna" men nej, det någon tillslut stammade ur sig var att "de pratar med barnen"... vad ska man säga? det var ju tur, det hade varit svårt att bedriva någon form av verksamhet, pedagogisk eller inte, utan någon form av prat. Det får mig att undra om de alls vet vad de pratar om på föräldramötena eller om det bara är ord nedskrivna på ett papper eller sju.

Nu har jag kommit fram till min lösning:
Jag tycker att kvalitén på förskolor, i synnerhet den våra barn går på, blir sämre och sämre och all fokus läggs på "den pedagogiska verksamheten". På föräldramöten ägnas 80% av tiden åt presentationer om hur den pedagogiska verksamheten ser ut, har gjort, har åstadkommit och allt annat, hur våra barn mår, hur gruppen fungerar, hur måltiderna ser ut, lära sig knyta skor blir underordnat och bortprioriterat. Om den pedagogiska verksamheten var av toppklass och verkligen gjorde en stor skillnad hade även jag varit ombord men det lilla barnen lär sig kan jag med lätthet lära ut själv. Därför anser jag att Läroplanen ska slopas för förskolan så att våra barn istället kan få känna sig trygga och utveckla sig till individer med egna tankar om världen. Ett alternativ skulle kunna vara att revidera Utbildningplanen och sluta fokusera på teknik, naturvetenskap m m och istället lägga energin på Livskunskap, Värdegrund, Genustänkande och att låta barnen lära sig cykla, knyta skorna och skära med kniv. Jag vill att mina barn ska bli omhändertagna i första hand och OM det ges utrymme för mer så får de gärna lära sig saker också men som det ser ut just nu så ryms inte de båda sakerna och då önskar jag trygghet och omtanke till mina barn!

Meningarna i fet stil inom " " är direktciterade från LPFÖ 98...

fredag, juni 06, 2008

Mamma är lösningen på allt...





men samtidigt känns de väldigt kapabla,
eller väldigt är kanske att ta i men de känns kapabla...
Amelia som håller festisen försiktigt ute i kanten
för att saften inte ska rinna ut...
Julian som utan den minsta hjälp klättrar uppför
varje klätterställning han finner...
Lovisa som gungar själv, gör fart till andra och
hoppar långa skutt från gunga till mark...

Men sedan kan de ligga alla tre på Draken och
ropa på sin mamma, när mamman väl kommer
dit undrar de oskuldsfullt om de kan få sina
byxor... Jo, V har rätt, deras lösning på allt
är inte Johanna, inte fantasiflicka utan
m a m m a
varken mer eller mindre, inte mamma som
person utan mamma som fenomen, mamma
som ett begrepp. I deras värld finns det
iofs bara en sådan, en mamma som kirrar
biffen. Mamman som funnits där sedan
dag 1 och varit lösningen på hunger, törst,
tårar och trasiga kritor.
Är det dags att klippa bandet?
Att låta dem själva få finna lösningen?
Inte stoppa skrik och bråk utan låta dem
lösa konflikten...

lördag, maj 31, 2008

"jagnuglasetdruckithar...TJOFADERITTAN LAMBO"

fantasiflickan har en del av sin släkt på andra sidan jordklotet...eller iaf andra sidan Stockholm.
fantasimormorn kommer från Skärgårdens högsäte, båtarnas hemma-hamn, färjornas huvudkontor och sommarfesternas paradis, we´re talking ´bout Vaxholm.
Ibland, inte ofta, men någon gång, något år tar sig fantasiflickan en tripp till den gamla Waxön och frotterar sig med släkten. Ibland är det en kort sommarsemester med övernattning i det gamla fängelset, ibland en visit på fantasimormorsmoderns grav och igår var det en studentmottagning vid anrika Waxholms båtklubb som var målet med färden.

Vi börjar från början:

Bilkö i typ miljoner minuter...
Bilresan blev roligare med en fotograf...

Framme i Vaxholm testar
Lovisa och Amelia vattnet och strandlek




fina anrika Waxholms båtklubbs båthus


En mycket vacker student
på sin studentdag



Buffébord med alla sorters läckerheter


"sjung om studentens lyckliga dag..."


Tårta och kaffe till folket,
tårta och bärs till studenten!


"jag nu glaset druckit har
tjofaderittan lambo
ingen droppe finnes kvar
tjofaderittan lambo"


"som bevis jag nu skall vända
glaset på dess rätta ända
lambo hej, lambo hej
tjofaderittan lambo"


Ajöken Vaxholm!
Godnatt fröknar!

torsdag, maj 29, 2008

dagen då pappor glömmer, då mammor kommer ihåg och barn svettas...

Ni har varit där, ni har alla undrat hur dagen skall sluta, ni har trilskats med åsikter om kommersialism och lurendrejeri samtidigt som samvetet (?) och skuldkänslorna tar överhanden... Vi älskar att hata den...
Mors dag!

I år tog dock dagen en annan vändning och inriktning, mors dag fick en vänskapens touch och innan Andy kom var den enda morsdagspresenten den som gudmor Lina fick av guddotter Lovisa. Det blev en mycket trevlig happening vid Gamla Malmsjön innehållandes gräsklippning, jordgubbspaj, halvnakenbad, bussresa och vänner.

Grattis på morsdag mor!


"Där mamma, där!"

"kom nu lillebror..."

Lina Love, Amelia och mother of Lina Love
bänkar sig för fika, paj, glass, vaniljsås m m

Näsgnuggning även kallat eskimopuss

Hästen behöver gräs för att orka springa med
alla ryttare på ryggen

Lina&Lovisa-mys

måndag, maj 26, 2008

hur stor är en lekpark?

Följande scenario utspelas på väg till Dalparken imorse 08.52:
När gångvägen börjar informerar alla barn fantasiflickan om att de VET var parken är, de hittar nu. L och A sprintar i förväg medan Julian troget knatar vid sin mors sida. Efter första svängen börjar de tre ungarna skruva på sig och fråga sig själva var parken egentligen ÄR någonstans. Lovisa och Amelia känner ändock på sig att visst finns den här i närheten, den dyker upp snart på höger sida. Julian är inte riktigt lika säker utan börjar ropa.
"Leeekpacken, eeeeee du?, leeeekpacken eeeeee du?"
Julian vänder sig till sin mor.
"Näää, lekpacken botta nu."
"Jaha, hur tänker du då? Menar du att den har försvunnit?" frågar fantasiflickan förståndigt.
Julian nickar.
"Dom pockat unnan den!" säger han sedan och skakar på huvudet åt dom knäppskallarna som plockar ihop lekparker och stuvar iväg den.

Vi hittade Dalparken strax efteråt och den såg ut att ha stått där i flera år.

fredag, maj 23, 2008

Il viale, la via och annat smått om Italien

Inte är det långt kvar till fantasifamiljens Italienresa... Ähum, hela familjen är det ju inte utan fantasiflickan och de två äldsta fantasibarnen som lyfter från Skavsta Airport strax innan midsommar.
Men förfrågan har kommit ang tälthyra m m och därför tänkte jag göra en smärre summering av fakta och "fakta" runt Italienresorna.

Bra ord att kunna:
* grazie=tack
* prego=varsågod
* dove?=var?
* via=gata/väg
* viale=väg/gata
* per favore=snälla/tack

Campingar:
* Bella Italia som ligger i södra delen av Gardasjön (Lago di Garda), 15 minuters gångväg från samhället Peschiera (som betyder typ fisk-någonting). Jättebra camping med fler stora swimmingpölar, restauranger och jättebra facilitetsanläggning med tvättmaskin och badkar. Flera bussar stannar precis utanför campingen och annars kan man hoppa på dem i Peschiera. Buss till Verona tog ca 1½ timme men det går säkert snabbare bussar också.
hemsida: www.campingbellaitalia.it
* Camping Ca´Savio är lokaliserad till den Adriatiska kusten invid Adriatiska havet något sånär nära Venedig. Enligt hemsidan erbjuds flera swimmingpölar och restauranger och underhållning och facilitetsanläggning. Mer info kan fås efter den 19/6 då fantasiflicka har landat på campingen.
hemsida: www.casavio.it
Vi har bott/kommer bo i färdiguppställda tält som är uppdelade i tre rum (två sovrum och ett allrum med litet typ pentrykök som är gasoldrivet), utanför brukar finnas bord med stolar och parasoll.

Tältuthyrare:
* Vi har hyrt av Roan som är ett nederländskt företag, de var jättebra förra sommaren. De hade barncyklar som man fick låna gratis medan man var där bl a. I deras tält finns ingenting till sängen utom madrassen så om man gärna vill ha en riktig kudde så måste man ta med sig det. vi sover på kläder och handdukar för att slippa ta med sig onödigheter. Alla sängkläder/handdukar måste också tas med, ett tips är att ta med sådant som ni kan tänka er att lämna kvar/slänga så får man plats med mer shoppade saker i packningen hem. Man lämnar pant (50 euro) som man får tillbaka av personal från Roan de har inspekterat städningen.
hemsida: www.roan.nl
* Det finns fler uthyrare, bl a Eurocamp, VacansOleil, Eurocampings, CanvasHolidays, Keycamp
hemsidor: www.eurocamp.com www.vacansoleil.co.uk www.eurocampings.se www.canvasholidays.co.uk www.keycamp.co.uk

How much:
Jaaa, vi har flugit från Skavsta (Nyköping) och resorna är ju inte dyra men om man kan så är det en god idé att boka minst 6 månader innan för då är det superbilligt. Vår resa i sommar till Venedig kostade 600 kr tur och retur med Ryanair. Tältet i år kostar ca 2500 kr vilket jag och min mamma delar på, så för en vecka i solen med tillgång till ALLT kostar 600 kr+1250 kr= 1850 kr (mamma betalade Lovisa och Amelias biljetter). Jag räknar med 500 kr i transfer från och till flygplats men det kan bli lite mer då jag tror att vi får betala för Lovisa i år.

Behöver du mer info fröken Finemang från Dalarna?

Säkert?

"Du kan säkert förvara mig hos Shurgard"
står att läsa på våra bästa flyttkartonger men säg den lycka som varar. De är våra bästa flyttisar men den där meningen stör mig något fruktansvärt och inte blir jag av med den heller då två flyttkartonger står på garderoben i mitt sovrum, rakt i synfältet varje gång man ligger i sängen.
För det första: Om meningen betyder att det är säkert (ur säkerhetssynvinkel) att förvara denna kartong hos Shurgard så borde meningen lyda: "Du kan förvara mig säkert hos Shurgard".
För det andra: Om meningen betyder att det går säkert att ordna så att denna kartong kan stå hos Shurgard så stör det mig att ordet säkert inte betyder säkert längre.
Säkert, egentligen betydande 100% säkert men säkert betyder inte längre 100% säkert därför måste man alltid lägga in 100% innan om det är tvärsäkert/helt säkert/definitivt säkert. Så vad Shurgard i sådant fall menar är att det är lite säkert/ganska säkert/förhoppningsvis möjligt att kunna få möjligheten att förvara kartongen hos dem. Det är totalt ointressant för mig (hela jordens befolkning) att veta OM det nu inte är så att Shurgard vill förklara för oss att vi inte ska vara så säkra på att få möjlighet att förvara kartongen hos dem för de har väldigt fullt/inte så mycket utrymme men jag betvivlar att så är fallet.

Är det ingen mer än jag som stör mig på sådant???

måndag, maj 19, 2008

"ooolyckan oledolelyckan kraschochbanglyckan"

fantasibarnet som föddes som nr 2 är en liten olycksfågel (om det nu finns sådana) alternativt en unge utan så mycket tankar om konsekvenser.

I torsdags ringde fröken Z från Norrgården och berättade något uppriven att Amelia ramlat från soffkanten och slagit upp ett jack i huvuvdet. Resten av fantasifamiljen befann sig just då på Huddinge sjukhus för Lovisas återbesök efter "golfboll i halsen" och familjen slängde sig i Rutger och dundrade mer än susade iväg till Norrgården. Fantasiflicka hämtade en liten Amelia som var i full färd att sopa golv efter lunchen och hela familjen åkte till nästa sjukhus, Södertälje sjukhus. Efter en stunds väntande kunde dr Åsa limma ihop "järnet" som Lovisa kallade det och familjen kunde åka hem med en omplåstrad liten våffla.
Igår var det dags igen för mellanfantasibarnet att råka ut för/hamna mitt i/dra på sig och denna gång var det vitrinskåpet med ALLA (sånär som på ett endaste litet saftglas från Lena Linderholm) finare glas som välte efter att den lilla ungen dragit i dörrarna. Själva vitrindörrarna klarade sig utan en skråma, Amelia klarade sig med en liten blodprick mitt på huvudet medan fantasiföräldrarnas förlovningschampagneglas gick i kras, Bajenkaraffen med tillhörande tekoppar är ett minne blott så även alla våra vinglas. Men faktum är att när jag såg att Amelia var okej kände jag ett litet litet styng av lättnad...det kändes lite skönt att vara av med saker. Jag hade aldrig gjort mig av med dem med vilja men nu när något annat bestämde det så var det rätt skönt, en befrielse.
Men att stå med tre instängda fantasibarn, golvet fyllt av krossat glas och keramik och varken dammsugare eller sopborste var tungt. Tur att mor bor i kvarteret bredvid och kom ilande som en skott! Hjärta!

onsdag, maj 14, 2008

stereotypt?


eeeh lite kanske...
Denna annons finnes i Frankrike och den försöker sälja riktigt svenska skorpor så som man äter dem i Sverige...eller? Gör inte ni det? Och har inte ni alltid snö på fönsterbläcket? Och står och äter frukost med lillknoddas på armen?
Gör ni inte? Vilket land är ni ifrån?

lördag, maj 10, 2008

"Och nu så vill jag sjunga att sommaren är här..."

för nu kan man bada i farfars pool...


grilla...



äta ute...

och man blir trött långt innan solen
gått ner för dagen!

onsdag, maj 07, 2008

Har jag sagt att vi ska till Italien?


Förra året styrde kosan till Garda-sjön och camping Bella Italia och det var en höjdare. En höjdare in deed...
Men vi vidgar våra vyer i år, i såväl människosyn som lokalisering. I år åker vi och solar och badar vid Adriatiska havets lätta vågskvalp och sanddynor. 5 mil utanför Venedig skall vi slå läger och avnjuta lika många grillmiddagar, lika härliga promenader, lika uppvärmda pooler, finare sandstränder som för ett år sedan.
I år är vi dessutom ett helt gäng! Förra gången var vi en större familj, i år är vi en hel j-a släkt för tusan. Om vi använder mig som styrpunkt så är det:
jag
dotter
dotter
mamma
faster
kusin
pappas kusin
syssling
bästis
bästis mamma
bästis syster

som åker med. 3 tält är reserverade, handdukar och sänglinne är noggrant utsett och nedpackat (det ska vara sådant som man lämnar efter sig när man far hem), pengar är sparade och Amelia har påbörjat den svåra separationen med nappen.
Tyvärr har jag upptäckt en grov miss från vår sida...
And I qoute:
"Restrictions: no barbecues"
Hur ska vi förhålla oss till det här?! Om man inte följer reglerna har jag hört att man får gå ut...

fredag, maj 02, 2008

1:a maj komprimerat i tre bilder

Första maj-tåg med socialdemokraterna och Nykvarns musikkår, Jonathans pappa var fanbärare vilket är något man säger grattis till. Årets budskap lyder:
"Frihet kräver rättvisa" vilket jag kan hålla med om och undrar varför medborgarlön inte finns med i sossarnas valmanifest?

Efter slowpowerwalk till marschmusik lyssnade vi till Lago och fick röda hjärtballonger.
Tydligen ska en lärarlinje starta vid Campus Telge, vilket år som helst nu, eller ska vi säga vilket årtionde som helst nu. Anyway...det låter ju hyvve!

Mormor bjöd på sen lunch som resulterade i ännu senare fika, men vilket fika sen!
Efter om och men orkade vi inte baka muffins så de är köpta på Nancy´s och sedan dekorerade vi enligt våra egna huvuden. Den med endast och enbart svart chokladsås är Julians, han ville inte ha varken frosting eller marsipan...


Foto: Johanna och Lovisa